Jag förstår att det kan låta konstigt för den som inte känner honom, men min pappa hade en period i sitt liv där han talade mycket om stampade jordgolv. Det händer väl fortfarande att ett "stampat jordgolv" slinker ur honom någon gång men intensiteten har avtagit. I Kenya hade han måhända fått ett återfall för här finns stampade jordgolv i mängder. Till och med stampade jordgolvsvägar.
Vägen från B4:an in till barnhemmet är en sådan väg. När det är torrt så dammar den, efter häftiga regn sladdar man runt i dypölarna. Denna väg kom vi gående på i lördags eftermiddag. Klockan var strax efter halv sex och när vi närmade oss barnhemmet hördes sången från barnens aftongudtjänst i matsalen. Vi var tillbaka efter en dryg vecka i Nairobi och på Mt. Kenya och det kändes som att komma hem. Lukterna, synerna och ljuden. Alla är numera bekanta och människorna vi möter på vägen hälsar igenkännande. Plötsligt förstår jag den bubblande lycka high school barnen känner när de kommer hem på loven. Smått förvånad tänker jag tillbaka på mina första veckor här. Inte trodde jag då att Phyllis någonsin skulle kännas som hemma.
Nu återstår knappt två av en sjutton veckor lång vistelse på barnhemmet. Jag föredrar att se det som början på en lång, härlig resa genom sydöstra Afrika än ett slut, men ett avsked är det. Riktigt än är det emellertid inte dags.
På lördag är invigningen av det nya biblioteket inplanerad. Böckerna är sorterade, inplastade och avdammade. De nya väggarna är målade och dekorerade med planscher. Datorrummet står färdigt och väntar bara på elektricitet och säkerhetsboxar att förvara datorerna i. Kort och gott, biblioteket har gått från puppa till fullfjädrad fjäril och det kliar i våra och barnens fingrar.
En spelfilm i familjedrama/zombie-genren håller också på att ta form på Phyllis. För manus står jag och journalistaspiranten Kimani. Vi lovar inget, men håll utkik i biografer runt om i världen i september.
Innan Oliver och jag åker ska vi utöver ovanstånde försöka hinna med matlagningslektioner för de äldsta och en schackturnering för de frälsta. Må bäste man vinna och ta hand om er där hemma.
P.S. Transformatorn som levererades var fel och Phyllis har alltså fortfarande inte elektricitet.
Torbjörn
Vägen från B4:an in till barnhemmet är en sådan väg. När det är torrt så dammar den, efter häftiga regn sladdar man runt i dypölarna. Denna väg kom vi gående på i lördags eftermiddag. Klockan var strax efter halv sex och när vi närmade oss barnhemmet hördes sången från barnens aftongudtjänst i matsalen. Vi var tillbaka efter en dryg vecka i Nairobi och på Mt. Kenya och det kändes som att komma hem. Lukterna, synerna och ljuden. Alla är numera bekanta och människorna vi möter på vägen hälsar igenkännande. Plötsligt förstår jag den bubblande lycka high school barnen känner när de kommer hem på loven. Smått förvånad tänker jag tillbaka på mina första veckor här. Inte trodde jag då att Phyllis någonsin skulle kännas som hemma.
Nu återstår knappt två av en sjutton veckor lång vistelse på barnhemmet. Jag föredrar att se det som början på en lång, härlig resa genom sydöstra Afrika än ett slut, men ett avsked är det. Riktigt än är det emellertid inte dags.
På lördag är invigningen av det nya biblioteket inplanerad. Böckerna är sorterade, inplastade och avdammade. De nya väggarna är målade och dekorerade med planscher. Datorrummet står färdigt och väntar bara på elektricitet och säkerhetsboxar att förvara datorerna i. Kort och gott, biblioteket har gått från puppa till fullfjädrad fjäril och det kliar i våra och barnens fingrar.
En spelfilm i familjedrama/zombie-genren håller också på att ta form på Phyllis. För manus står jag och journalistaspiranten Kimani. Vi lovar inget, men håll utkik i biografer runt om i världen i september.
Innan Oliver och jag åker ska vi utöver ovanstånde försöka hinna med matlagningslektioner för de äldsta och en schackturnering för de frälsta. Må bäste man vinna och ta hand om er där hemma.
P.S. Transformatorn som levererades var fel och Phyllis har alltså fortfarande inte elektricitet.
Torbjörn
Klassfoton ska tryckas och sättas upp i klassrummen.
Phyllis flagga vajar stolt på Mt.Kenya.
Oliver målar svarta tavlan i bibblan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar