söndag 31 augusti 2014

Pärlor och Disco

I lördags tog jag med mig två av barnhemstjejerna till Nakuru för att handla inför discot som vi ska ha nästa vecka. Tjejerna hade aldrig varit i Nakuru innan så de tyckte att det skulle bli spännande att åka dit. Väl i Nakuru bland alla människor och tutande bilar så hittade vi pärlor i en butik och tjejerna fick välja ut vilka färger vi skulle köpa. 

Barnen gör smycken
När vi sen kom till mataffären Gilanis så skulle de välja vilket godis som skulle vara i godispåsarna till discot. Det tog ett tag men efter omsorgsfullt väljande hade de bestämt sig vilket godis och vilka kakor som de ville ha. Efter en lång dag i Nakuru så var jag och tjejerna båda glada och trötta när vi satte oss i mataun tillbaka till Phillys.

Jacinta visar upp sitt halsband, gjort i Kenyas färger.


Koncentrationsnivån är hög hos Obama
Pärlorna höll barnen sysselsatta i fem dagar efter skolan. Det blev många halsband, armband och ringar. Alla ville trä pärlor så länge som möjligt, när mörkret började falla så ställde de sig vid fönsterna för att kunna använda sig av de sista solstrålarna.
Små fingrar jobbar snabbt
Elijah och kompisarna har fullt upp
En fokuserad John
Nu är mina dagar på Phillys snart slut. I kväll hade vi disco och med hjälp av Olivers discokula och musik så dansade vi till kl tio. Även om barnen är jätte trötta så blir dem besvikna när ljuset tänds. Godiset räckte precis, tyvärr blev det inte över något till de vuxna då många grannbarn också var med på discot.
Fridah (ovan) och Mary (nedan) visar stolt upp sina skapelser

Jag kommer sakna barnen på Phillys väldigt mycket och jag kommer garanterat tillbaka hit igen.

Elin

måndag 18 augusti 2014

tisdag 12 augusti 2014

Olivers avskedsinlägg

Mina sista dagar på Phyllis var händelserika minst sagt. Ta barn till sjukhuset för undersökning efter skrapsår eller konstiga utslag. Försöka få ihop resterande barn som inte badat till poolen. Ta avsked av vänner jag lärt känna under min resa, och samtidigt bara försöka få ren kvalitetstid med så många av barnen som möjligt. Tack och lov hade nu Elin kommit för att kunna hjälpa mig. Att ha Elin som "kollega" var fantastiskt och gav en otrolig avlastning i vardagen, så skönt att ha ett par extra ögon och armar. 

Lördagen innan jag åkte hem var det disco planerat. Jag köpte, med hjälp av uncle Maurice, en get som han förberedde inför kvällens festligheter. Tillsammans med Elin kunde jag släpa hem flera kilo godis som resulterade i ett hundratal små godispåsar till barnen. 

Under mitt tidigare disco hittade vi ingen discokula och löste då detta med en vanlig ficklampa, det fungerade men var inte optimalt. Inför det här discot hade jag letat som en galning efter en kula varenda gång jag var i Nakuru, utan lycka. Jag tog till en nödlösning och hade sönder en spegel som jag köpt och rullade ihop en gammal tröja till en boll. Med hjälp av superlim klistrade jag fast spegelbitar på bollen och efter ett tag så såg det faktiskt ut som en väldigt ful discokula. Den fyllde, trots sin fulhet, sin funktion och barnen dansade sig svettiga till ljustmönstret på väggar och golv.

En fantastisk kväll där jag blev avtackad av personal och barn där de höll mindre tal och tackade för min vistelse. 

Min tid på Phyllis har varit fantastisk och något jag kommer att hålla till hjärtat resten av livet.