onsdag 11 november 2015

Jennys första intryck

Tänk vad mycket som kan hinnas med på en vecka. Kolhackning har varvats med bollekar, ramsor, disko, fotografering, nagellacks målning, tecknande, ansiktsmålning och spännande samtal både med barnen och personalen. Den första veckan på Phyllis har varit full av nya bekantskaper och nya upplevelser. Jag har lärt mig hur man hackar kol på bästa sätt, det underlättar om man får den vassa kniven men eftersom vi är tre volontärer så får man ibland nöja sig med den inte så vassa kniven. Jag har varit med och planterat kol. Killarna på barnhemmet hjälper till med planteringen. 



Det slår mig hur väl införstådda barnen är med rutinerna här på Phyllis, de äter vid samma tid varje dag, förutom nu på lovet som precis har börjat. Det är skönt med dessa rutiner speciellt när man är ny och intrycken snurrar runt varv efter varv i skallen. Jag märker att många av barnen är nyfikna på oss nya volontärer men att det ofta är samma barn som är framme och vill vara med på kort och vara med och leka. Det ska bli spännande att utmana mig själv till att ta mer kontakt med de barn som ligger i periferin som håller sig mer i skymundan.




Veckan har också spenderats mycket till att försöka lära mig namnet på barnen här. Jag har alltid haft svårt att lära mig namn och har därför fasat över hur det ska gå att lära in namnet på barnen här. Det underlättar dock att det nu har blivit lov eftersom det innebär att det är färre barn kvar på barnhemmet och att det därmed blir mindre namn att lära in. Det är häftigt med så många personligheter på ett ställe och jag ser fram emot att lära känna både barnen och personalen bättre för varje dag som går.

Jenny

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar