tisdag 3 oktober 2017

Lär känna Cornelia!

 
Hallå där!
Här kommer mitt första inlägg på denna blogg. Jag har fått äran att åka som volontär till barnhemmet Phyllis nere I byn Kampi Ya Moto.  Mitt namn är Cornelia Eriksson och jag är 24 år gammal. Jag är född och uppvuxen I staden Västerås, har sen en tid tillbaka jobbat i en butik men har länge längtat efter att göra något helt annat. Jag är en väldigt framåt person som gillar allt från lek och skoj till djupa konversationer över en kopp te. Mina drömmar är många dock ofta spridda men denna höst ska jag en dröm gå i uppfyllelse. att besöka Kenya, ta del av en helt annan kultur och få leva i en vardag som är långt bort ifrån den jag är van vid.

Det var en kväll i Juli som jag satt och kikade på volontärresor till olika platser i världen. Då kom jag in på just denna blogg. Jag fastnade för volontärernas personliga berättelser och började läsa på mer om denna förening. Det var självklart för mig att jag skulle kontakta Kampi Ya Motos Barn och se om det fanns möjlighet för mig att besöka Phyllis Memorial Children’s home. 
Själv har jag aldrig jobbat med barn tidigare eller haft mycket barn omkring mig, men jag brinner för att vara omkring människor. Att umgås, lära känna och ta del av människor som man inte tidigare träffat är underbart. Se och lära av varandras olikheter är det viktigaste vi kan göra här I livet. Därför tror jag att min vistelse på Phyllis kommer var otroligt berikande för mig. Jag längtar till att få höra barnen på Phyllis berätta om sina framtidsdrömmar, livsfunderingar och deras skratt. 
Innan vår avresa till Kenya har jag och min vän Liza spridit ordet om barnhemmet och organisationen på olika sätt. Först och främst har jag pratat med mina nära och kära, berättat om vår resa och många har blivit inspirerade, både på att åka ner själva och att bidra med en slant. 
Vi var även med I VLT (Västmanlands läns tidning ) i en intervju där vi pratade om vart vi skulle åka och om våra förväntningar inför resan. När vi kommit tillbaka till Sverige igen vill även tidningen att vi gör en ny artikel där vi berättar om vår vistelse och delar med oss av fina bilder.  Jag och Liza samlade även ihop pengar till barnhemmet genom att arrangera ett loppis ute på landet. Det blev väldigt lyckat och många ville höra mer om platsen vi ska besöka. 
Under mina månader på Phyllis hoppas jag på att få lära känna nya underbara människor, ta del av en helt ny vardag och få finnas till för den som behöver min hjälp. Jag längtar efter att få lyssna, skratta och leka tillsamans med barnen och att få vara en trygg vän till alla på barnhemmet. Jag ser fram emot att fånga dagen tillsammans med er!
Kram
Cornelia 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar