måndag 7 december 2015

Förkylningar och planeringsmani!



Det verkar som att det har gått förkylning på barnhemmet. Jag blev drabbad häromdagen och låg nedbäddad med feber och yrsel. Som tur var så blev sjukan inte långvarig och jag var hyfsat kry redan dagen efter. Aktiviteten hos barnen har varit lägre än vanligt och jag tror att det kan ha att göra med att många känt sig hängiga. När man frågar dem som annars brukar skutta runt, hoppa upp och ner, som tar sig fram genom att hjula hur det är fatt med dem eftersom jag märkt att de verkat slitna så svarar det allt för oftast att det är bra med dem. Det verkar som att mentaliteten och uppfostran här bidrar till att man inte säger att man är sjuk. Visst får barnen mat till sina sovsalar om de inte mår bra men ofta försöker de bita ihop och släpa sig upp till matsalen trots att de inte är riktigt krya. Jag säger inte att detta är någons fel utan ser det snarare som en iakttagelse som intresserar mig. Det svenska uttrycket att bita ihop kommer väl till pass här, då det är precis vad många gör, de biter ihop och låtsas som att det regnar, som pappa brukar säga. 

Denna vecka har vi lagat köttbullar, grönsaksstuvning och makaroner, eller ja, vi och vi, jag låg mest och sov eftersom jag var dålig så jag får erkänna att Clara och Tobias skötte detta. De tog med sig några av de minsta in till staden för att handla och Jacinta bjöd de små på varsin läsk vilket jag fick veta av dessa uppspelta själar som försökte ruska liv i mig genom att berätta om den fantastiska upplevelsen de hade varit med om. Tänk vilket äventyr att lite spontant sådär få åka med in till Kampi ya Moto. De är för härliga! På kvällen blev det även disco, vilket alltid uppskattas.

Veckan som kommer är fullspäckad. Vi ska ha picknik med de äldre tjejerna som sällan får lika mkt uppmärksamhet som de yngre. Det ska bli mysigt att få kvalitetstid med dem. Sen ska vi iväg till Lake Nakuru på safari med de yngsta. 


Vi ska även ha födelsedagskalas eftersom barnen inte firar sina födelsedagar här så tänkte vi att de kan få en gemensamt firande men kakor och lekar. Sen på lördag är det nationaldagen. I samband med detta ska julklappar till barnen införskaffas och organiseras. Det kan hända att vi hade något hybris när vi slängde in alla planer under samma vecka men pole pole, inga problem. 

Avslutar inlägget med lite vardagsbilder: 










 /Jenny

1 kommentar:

  1. Tack för att ni delar med er av era tankar och upplevelser, det gör att vi här hemma får en chans att ta del av vardagen på Phyllis. Karin o Pelle Jageby.

    SvaraRadera