fredag 29 januari 2010

Brunnborrning och barnhem

Hej!
Nu har det gått en tid och vi arbetar vidare med att söka kontakt med vattenexperter och kunniga samt kontakta hydrologer. Vi har även fått flera ’heta spår’ och en man från Australien, Ralph, har blivit en av våra kontaktpersoner då han är väldigt kunnig inom området. Han, tillsammans med sin fru May, driver ett annat barnhem inte så långt härifrån och det kändes skönt att träffa dem och se att det är möjligt att få ett bra pris på en brunn till barnhemmet och sedan kunna bygga ett trädgårdsland där vi kan odla ännu mer, som de gjort. De odlar även blommor som de säljer och får en inkomst därifrån. För med en brunn så kan vi utöka våra grödor och kanske sälja till byborna runt omkring, och vi kan även sälja vatten så att folk får rent dricksvatten. Vårt nästa mål är att kontakta Rotary i Nakuru för att diskutera möjligheten att de kan hjälpa oss få dit experter och se hur djupt vi måste borra och se om de kan hjälpa till med sponsringen av brunnen tillsammans med Rotary i Sverige. Detta ska ske lite senare i veckan och jag kommer att berätta hur det gick. VI har även fått en del heta tips från Svergie med kontakter och idéer – så stort tack till dem och dessa ska vi helt klart kolla upp! Vi inser att det kommer att kosta en hel del att få borra denna brunn och att vägen dit verkligen inte är spikrak. Det är så många faktorer som spelar in tex hur djupt ned vattnet är, vilken typ av jord eller bergart vattnet är vid för då kanske det är giftigt eller har för mycket fluor i sig som missfärgar tänderna, om vattnet är i en ficka eller om det är i en grop, osv. Men brunnar byggs hela tiden så jag ser inte varför inte vi skulle kunna få vatten. Jag kommer att hålla er uppdaterade!
Paret som driver ett barnhem har jag och Sabine besökt. De har sitt barnhem utanför Njoro, som ligger 12 km från Nakuru. De har ca 170 barn, nästan 180, men dessa barn är utspridda på en mark som kanske är 5 gånger så stor som vår. Vår är 8 acre som är 32 000 kvadrat meter och deras måste då vara..hhm ni får räkna ut det jag saknar miniräknare. :) Men för att sammanfatta besöket så var där rent och fint, husen var målade och indelade i små rum så de stora kunde stanna uppe längre, vilket även vi hoppas kunna göra i framtiden. Barnen på barnhemmet skrattade och lekte samt kom fram och ville leka hela tiden, vilket är ett gott tecken på att de mår bra. De hade även bebisar där och de verkade må bra de med. Hela området var grönt och mycket att röra sig på, så det kändes inte som att där var så många barn. Paret Ralph och May var också mycket gulliga och trevliga och både jag och Sabine lämnade besöket med en positiv och bra känsla. En annan anledning till denna varma känsla var att vi samma dag hade letat reda på deras dotter i deras kafé i Nakuru, Guava Café, som vi rekommenderar starkt för nedkommande volontärer och besökare, och dottern Daniella sa att vi kunde komma redan samma dag, det var öppet för besök för alla! Det betyder att de inte försöker dölja något och det känns jättebra. Annars är standarden att man måste boka in ett besök på kenyanska barnhem, kanske för att de vill dölja ett och annat. Så för att runda av så hoppas vi på ett samarbete med detta barnhem i framtiden. Där kan vi byta erfarenheter, kunskap, information och om vi har fullt då ett barn kommer så kanske de kan ta hand om detta barn. Vi väntar nu spänt på att de ska komma ned och besöka vårt barnhem så vi får se vad de tycker om oss.
Varma hälsningar från Cecilia

2 kommentarer:

  1. Hej gumman! Skönt att allt gått bra! Här är supermycket snö så vi är ju inte alls avundsjuka på värmen! Vi saknar dig redan! Många kramar från oss alla! Ps mamma o pappa kom hem igår, allt bra med dem :-)

    SvaraRadera
  2. Så härligt med direkta rapporter vad som är på gång... Jag rapporterar kontinuerligt på morgonsamlingen på Viskadalen.
    Ha det bra och kramar till er alla.
    Gunnel Brunnskakans Moder på Viskadalen

    SvaraRadera