lördag 6 februari 2010

Bröllop, talentshow och swahiliplugg

Hejsan på er i kalla Sverige!
Snart ska jag på bröllop här i Kenya, till våra grannar faktiskt! Wendo och Shaies, som är kända i volontär-kretsarna, ska nu gifta sig efter att ha bott ihop i 12 år. Inget konstigt för oss men i Kenya är det verkligen något annorlunda, bo ihop utan att vara gifta! Dessutom är Shaies muslim och Wendo kristen, vilket gör det hela ännu mer intressant. De ska både ha en liten muslimsk ceremoni och en liten kristen del, och till mat blir det indiskt! Hur det nu går ihop – men gott ska det bli och roligt. Har aldrig varit på bröllop här och Sabine, som varit på ett tidigare, berättade att det verkligen är något speciellt. Mycket människor och dans hela natten lång, hoppas jag på i alla fall. Dagen efter ska barnen ha en ’Talent Show’ som våra nuvarande volontärer har satt ihop, där barnen ska dansa och sjunga, ha mode show, spexa, ha teaterföreställning och massa annat som är deras talang. Det har tränats och övats mycket de senaste dagarna och jag kan bara tänka mig att det kommer bli en första klassig föreställning. Dessutom ska volontärerna Emma och Sofia uppträda med dans, vilket barnen framförallt ser väldigt mycket fram emot!
Jag övar också på min Swahili för fullt. Då jag var här förra gången så mottogs alla Swahili försök med fnitter och barnen visste inte riktigt hur de skulle bemöta våra helt felaktiga meningar och tafatta försök att göra oss förstådda, men Elna, en f.d. volontär och faddersamordnare, lyckades faktiskt lära sig så hon kunde prata Swahili med barnen och jag märker nu att barnen inte fnittrar längre – istället rättar dem mig hela tiden! ’Auntie say it like this’. Auntie it is not pronounced like that’! Jag blir utvärderad hela tiden! Nästan som om det har börjat förväntas av volontärerna att kunna lära sig Swahili sedan faktiskt Elna kunde lära sig det. Kan hon så borde ju även jag kunna lära mig det, känns det som att de tycker! Det är i alla fall det intrycket jag får. Jag vågar knappt säga något nu får då får jag bara förmaningar ha ha. Men jag kämpar på. Det som gör mig lite glad är att Paul som var på besök från sin High School häromdagen sa att Swahili är svårt även för dem som pratar det. Puuhh säger jag bara, för ett mer komplicerat språk får man leta efter!
Kram från Cecilia

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar