fredag 28 september 2012


Jag har nu varit på Phyllis i två veckor, den första veckan var oerhört full av nya intryck, så pass att det nästan var jobbigt. Under den senaste veckan känner jag däremot att allt har landat lite grann. Jag börjar förstå vilka rutiner som finns och jag börjar lära känna  åtminstone en del av barnen, ungdomarna och personalen. 

En av de största utmaningarna hitills har varit att komma ihåg alla namn. Ena stunden tror jag att jag har koll, for att i nästa inse att jag återigen glömt bort vilket namn som faktiskt tillhör vilket ansikte. Men det kommer nog..

Är det något jag har lärt mig de senaste två veckorna så är det att "det löser sig - inga problem -hakuna matata". Alla tycks ha den oerhört sköna inställningen till det mesta här. På något vis lyckas man här med att ta det lugnt, stressa långsamt, men samtidigt få en hel del gjort. 

Det har hänt en del saker på barnhemmet under de två veckor jag varit här. Tjejerna och killarna har bytt dorm med varandra. Alla sängar med madrasser och personliga tillhörigheter bars ut på gården och in i det andra dormet. Enligt mig resulterade det hela i en något kaotisk siutation, där den strukturerade delen av min hjärna helt fick stängas av. 



Något annat väldigt roligt som hänt for Phyllis är att bussen har kommit, vilket givetvis skapade en stor glädje hos såväl barn som personal. Bussen är väldigt fin och på ena sidan finns barnhemmets namn och logga och på den andra sidan skolans. Redan morgonen efter bussens ankomst började den användas för sina numera dagliga turer runt om i närområdet. På morgonen för att hämta skolbarn och på eftermiddagen for att köra hem dem. 



På återseende. 
//Tove Karlsson


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar