Celebration

Idag var det celebration på Phyllis!
Det var för att uppmärksamma alla som slitet i skolan förra året, elever och lärare.

De som hade fått höga betyg fick belöning i pengar, ett A 1000Ksh, A-, 600 Ksh, B+, 400 Ksh, även läraren som hade haft eleven i det ämnet fick samma summa pengar.

Det uppmuntrar ju verkligen eleverna till att plugga hårt och lärarna till att göra sitt allra bästa, för det handlar ju om en hel del pengar, men för mig känns det konstigt att en skola delar ut pengar på det sättet, eller?

Dagen innehöll även en del framträdanden som dikter, sånger, teater och tal,tal,tal och mera tal.
Sen så bjöds det på en stor välbehövlig lunch!

/Frida 

Phyllis får besök av skola

I söndags hade vi besök från en high-school som några av Phyllis barn går på, så himla roligt att träffa dem igen innan jag sticker tillbaka till Sverige, det trodde jag inte att jag skulle få göra.


Dem kom på besök för att se hur det ser ut på Phyllis, vi åt en stor lunch tillsammans och sen var det dags för fotboll och volleyboll!

Efter hölls lite olika tal och våra 8-graders spelade upp en pjäs som teacher Douglas har regisserat, riktigt rolig och många av barnen är teaterapor som stormtrivs att uppträda.

Det var en jätterolig dag för barnen, jag missade tyvärr mycket eftersom jag låg nere i gästhuset med feber, men efter en hög olika sorters tabletter kunde även jag vara med på ett hörn på volleybollplanen. Allt avslutades som vanligt med att barnen fick lite godis var, ett enkelt sätt att få dem nöjda ;)

/Frida

Två nya toaletter

Ett projekt som påbörjats för några veckor sen här på barnhemmet är byggandet av två nya toaletter, en utanför pojkarnas sovsal och en precis utanför tjejernas.

Det här kommer verkligen bli jättebra eftersom de som används nu är gjorda i plåt, de är fulla och det är kolsvart på kvällarna så ingen vågar gå dit ensamma utan ficklampa.

Så precis utanför sovsalarna stinker det av kiss för att det är så långt de flesta vågar att ta sig på natten, den stanken kommer förhoppningsvis att försvinna då det här nya är färdiga!

De är de äldre killarna som har gjort allt jobb. Först grävt ett superdjupt hål, typ 10m rakt ner!

Sen så har det konstruerat ett stenhus runt omkring med tre toaletter i varje hus.

Och ja, det är såhär toaletterna i Kenya set ut, ingenting att sitta på här inte!

Killarna har verkligen gjort ett kanonjobb och den första toaletten kommer att vara klara om ca fem dagar, så då är det dags för invigning ;)

Bad

Nu har alla barnen varit och badat i Kabarak, även om inte vädret har varit det bästa så har barnen inte klagat en enda gång. Inte ens de yngre killarna sade ett enda negativt ord efter vi sprang genom spöregn i en timme för att komma fram eller när vi långsamt gled fram i leran på vägen hem, riktigt imponerande!

Men vi har haft jätteroligt med allt badande, ”simlektioner”, skvättande och hopptävlingar!

Och haha, den sista bilden är tagen under inspelningen av en musikvideo till någon gospelmusik. Dem ville att jag skulle vara med, och vem skulle inte vilja det liksom, om det är något jag är grym på så är det ju sång och dans… eller inte! Det blir förhoppningsvis bortklippt.

/Frida

Phyllis Party

I lördags var det PP = Phyllis-Party!

Min plan gick väl inte riktigt i lås, det blev sent, antalet stämde inte och det var kaos, alltså standard i Afrika, men hur som helst hade alla jätteroligt i alla fall och det var ju det viktigaste!

Utöver den vanliga kvällsmaten hade vi ordnat så att alla fick en tallrik serverad till bordet, på den fanns det kött, potatis, kål, chapati och varsin dricka. Borden var fint ordning ställda med ljus på varje bord, när alla hade varsin tallrik bad vi alla bordsbön tillsammans, det släktes ned och sen käkades det!

Efter maten hade vi ordnat brownies till efterrätt och jag hade förberett en liten film med bilder och musik från de veckorna jag har vart här som ledde till många skratt.

Sen drogs borden undan, musiken höjdes, ballongerna kom fram och discot var igång!

/Frida

Ett avslutande inlägg

Jaha då var det sista gången vi hörs på detta sätt.

Jag har varit hemma i knappt två veckor och vardagen kom snabbt igång med jobb och allt annat som medföljer. Jag har även hunnit med att tänka lite nu när man varit hemma en stund.
Det är mycket tankar som samlas i huvudet och ibland känns det som att det är enda stor röra.

Något som slog mig är vilken otrolig lyx det är att ha dricksvatten direkt i kranen. Och vet ni vad? Jag kan välja om jag vill ha varmt eller kallt vatten, lite beroende på om jag ska dricka det eller duscha.

Alla dessa faciliteter som vi har i vårat samhälle och inte egentligen tänker på, de får en annan mening efter detta äventyr.

Maten är jättevarierande och smakar faktiskt gott, men vet ni vad. Jag saknar min kära ugali och sukumawiki.

Ni ska även veta att det inte bara är ugalin jag saknar. Jag saknar barnen nå enormt mycket och det kommer nog aldrig att gå över. Det speciellt band man knutit med dessa underbara små själar kommer aldrig att gå av. Jag kommer aldrig någonsin att glömma Phyllis Memorial Childrens Home. Denna stora familj, denna gemenskap och den glädjen som finns där.

Glädjen man får av Uncle Maurice varenda morgon när man kommer in i köket för chaiservering när han kramar om en och hälsar en välkommen saknar jag verkligen.

Kärleken man får av barnen, bara alla gånger man setat hand i hand med någon eller när någon av de minsta kryper upp i famnen på en och kanske tar sig en tupplur, detta är en obeskrivlig känsla.

Alla härliga samtal man haft med barnen och alla glada dagar med fotboll och övrig lek. Jag kommer även att saknar att springa omkring på området och leka “running game” ,eller jaga som vi skulle kalla det på svenska, på kvällstid när det är en aning svalare.

Tro det eller ej men jag saknar att sitta och rensa majs och bönor med auntisarna. Man gör någonting bra samt att man sitter i solskenet och lyssnar på kacklande kenyanska tanter =)
Det är en konstig känsla att ha sett barnen i princip varje dag i 23 veckor för att sedan säga adjö och vips så ser man dem inte längre. Visst överlever barnen och livet på Phyllis rullar på utan mig men personligen så känns det aning konstigt. Ursäkta om jag upprepar mig men jag saknar dem så himla mycket.
Jag saknar att höra deras ljuvliga sång på lördag eftermiddag och söndag morgon när det är kyrkan. Och ni ska veta att min sambo Emeli börjar tröttna på att höra mig sjunga “nani kama wewe” och “ni wewe bwana”.
Slutligen vill jag bara säga tack till alla er som stödjer Phyllis Memorial Childrens Home och Kampi Ya Motos Barn och alla er som jobbar för att ge dessa barn ett bättre liv. Ni är fantasiska.
Ta hand om er allihopa och var rädda om er.

Vem vet, vi kanske hörs igen här i framtiden.
Ps, bifogar lite härliga tidigare opublicerade bilder. Ds

Stora kramar

Uncle Tobias




Tröjstorleken satte stopp för
Obamas deltagande i fotbollsmatchen

 

Jag och Jacinta njuter som fotbollsåskådare

  

Esther råkar ut för vad hon skulle
 kalla ticki ticki medans jag skulle säga killi killi

Jag och underbara Catherine Wangui

Bästa mysgänget på julafton

 

Bus i poolen på Rift Valley Sports Club



Obama Picasso visar stolt upp
sin version av en påsktupp

Syster Catherine matar mig med sin födelsedagstårta

Jag och Jacinta på disco
under min sista helg innan hemfärd

Arbete och begravning

Alla som bor på Phyllis hjälper till med arbetet som måste göras, allt från att hugga veden, städa salarna och laga maten. Jag är grymt imponerad hur duktiga alla är på att dra sitt strå till stacken.

Sen så var det begravning igår, det var Jacintas kusin som tyvärr hade har gått bort så alla Phyllis-barnen och personalen var där för att säga adjö. Kistan och ett stort tält var uppställt på shampan precis intill barnhemmet där det sjöngs och hölls tal hela dagen fram till lunch då alla var bjudna till Phyllis för att äta.

Barnen framförde även dem en sång med Samson i spetsen J

Ha det fint allihopa!

//Frida

Inlägg från Frida

På Phyllis är det nu lov och alla high-school elever är tillbaka, sen så har vi även fått besök av Tove, som var volontar här under hösten och hennes kompis Anna. Dem är här för att skriva sin c-uppsats när dem läser till lärare, jättekul tycker jag med lite sällskap som inte riktigt har vant mig vid tanken på att vara ensam volontär här sedan Tobias åkte hem.

I lördags var det festmat på Phyllis!

Det slaktades två getter och en höna till kvällsmat. Jag missade tyvärr get-slakten pga av en välbehövlig dusch, men hönan fick jag vara med på, och hjälpte att dra till att dra bort fjädrarna.

Sammy undrar hur vi brukar göra i Sverige när vi ska äta kyckling, ”jo, vi går till frysdisken på Ica och hämtar en låda med kycklingfiléer”!

Men nu har jag testat det och enligt Sammy så ska jag få sköta hela slakten nästa gång… vi får se hur det blir med det…

Bilderna ar lite mixade men en del från avskedsbaket vi hade Tobias sista kvall, vi körde efter ett muffinsrescept, ...det smakade som havrefras. Men uppätna blev dem ju iallafall så barnen tyckte nog det smakade!

Ha det fint alla, och varma hälsningar fran Phyllis!

Köttbullar och disco

God dag käre medborgare.

Här kommer ett av mina avslutande blogginlägg, för mina 23 veckor på Phyllis börjar nå sitt slut.

Det har varit en otroligt rolig tid som jag har spenderat här och jag måste säga att dessa 23 veckor bara har flugit fram.

Men känslorna lämnar vi till det absolut avslutande inlägget som kommer vid ett senare tillfälle.

I helgen var det Uncle Tobias Goodbye dinner and disco. Jag och Frida rullade 660 köttbullar så att allesammans skulle få avnjuta 5 stycken var. Till detta serverades det pilau, friterad potatis och grönsaksstuvning. Det var riktigt gott må jag säga. Till efterrätt fick de chokladbollar, fruktsallad och kakor. Så vi har även hunnit med att rulla drygt 400 chokladbollar. Sen dansades det så det stod härliga till när matsalen förvandlades till ett dansgolv. En riktigt bra avslutande helg för mig.

I övrigt har det varit fotbollsspelade och mycket tid med barnen. Oj vad jag kommer att sakna dessa underbara små filurer.

Nej nu ska jag avsluta det här innan det blir allt för många tankar.

Vi ses snart kära vänner.

Ta hand om er till dess.

Kram Uncle Tobias

Friidrottstävling, påskpyssel & fotbollsdag.

Vi följde med när några av Phyllisbarnen skulle tävla i friidrott.

Det var en uppmålad arena vid en skola ungefär fem minuters bussfärd från Kampyi ya Moto.

Barnen var så himla duktiga! Medan Tobias och jag gömde oss i skuggan sprang de 5000m lopp, hoppade höjdhopp och kastade spjut.

Vi passade på att påskpyssla när barnen var lediga från skolan.

Min och Tobias plan var att det skulle bli påskkycklingar med hjälp av hela kroppen (fötter som kycklingkropp och händer som vingar), barnfantasin gjorde så att det blev lite av varje J

Barnen hade som sagt några dagar ledigt över påsken, det har varit många timmar i kyrkan under dessa dagar men vi har även passat på att spelat fotboll och brännboll J

/Frida