Hej,
Då har ännu en vecka gått. Måste säga att tiden går snabbt och man kommer snabbt in i rutinerna. Tvätta förhand, duscha stående i en balja hällandes vatten över sig med ett glas. Allt detta som känns annorlunda för mig är vardag för barnen här. De är duktiga på att sköta sina egna bestyr. Varje dag ser man någon som tvättar kläder och det hänger ständigt kläder på tork. Att det är lov gör att High School barnen gör många sysslor som jag hört att volontärer hjälper till med annars. Diska, skära grönsaker, fixa i landen, "klippa" gräs är några av aktiviteterna.
Förra lördagen pratade jag med Sammy, en av de äldre barnen, att vi borde ha en fotbollsturnering. De nappade snabbt och folk skrev upp sig på listor och tre lag gjordes. Jag sa att de själva kunde bestämma spelschemat, vilket kanske var dumt. De kom tillbaka med ett spelschema bestående av två matcher per dag ända fram till 30 december. Det skulle resultera i 20 matcher per lag, lite väl mycket kanske. Turneringen drogs igång och de tre lagen är de vita, röda och de blåa. Jag spelar i de vita och vår första match spelade vi mot blå och jag lyckades faktiskt passa till ett mål och göra ett. Släppte dock in två mål när jag var målvakt så det jämnade ut sig. Matchen slutade 3-3. Jag har kommit fram till att jag är allt annat än bra på fotboll men det är kul iallafall. Efter två speldagar kom vi dock fram till att spelschemat var för tufft och det blev kraftigt reducerat och det slutar med 6 matcher per lag och sen en final om jag minns rätt.
I veckan kom Veronica och hälsade på. Hon har tidigare bott på barnhemmet men bor nu i Nakuru och går på College. Hon går en Hotell, kock och turismutbildning. Det är så kul att träffa henne och se hur stolt hon är. Vi åkte in i Nakuru i torsdags för att köpa saker till fashionshowen som gick av stapeln igår, kommer mer om denna från Linn. Väl i Nakuru visade Veronica stolt upp sin skola och berättade om sin utbildning. Vi hade med oss tre barn med oss när vi blev visades runt av Veronica. Hon presenterade hela tiden barnen som sina systrar, det var så fint att höra. Ingen tvekan i rösten där inte, de är en stor familj på barnhemmet.
Kram
André
Då har ännu en vecka gått. Måste säga att tiden går snabbt och man kommer snabbt in i rutinerna. Tvätta förhand, duscha stående i en balja hällandes vatten över sig med ett glas. Allt detta som känns annorlunda för mig är vardag för barnen här. De är duktiga på att sköta sina egna bestyr. Varje dag ser man någon som tvättar kläder och det hänger ständigt kläder på tork. Att det är lov gör att High School barnen gör många sysslor som jag hört att volontärer hjälper till med annars. Diska, skära grönsaker, fixa i landen, "klippa" gräs är några av aktiviteterna.
Förra lördagen pratade jag med Sammy, en av de äldre barnen, att vi borde ha en fotbollsturnering. De nappade snabbt och folk skrev upp sig på listor och tre lag gjordes. Jag sa att de själva kunde bestämma spelschemat, vilket kanske var dumt. De kom tillbaka med ett spelschema bestående av två matcher per dag ända fram till 30 december. Det skulle resultera i 20 matcher per lag, lite väl mycket kanske. Turneringen drogs igång och de tre lagen är de vita, röda och de blåa. Jag spelar i de vita och vår första match spelade vi mot blå och jag lyckades faktiskt passa till ett mål och göra ett. Släppte dock in två mål när jag var målvakt så det jämnade ut sig. Matchen slutade 3-3. Jag har kommit fram till att jag är allt annat än bra på fotboll men det är kul iallafall. Efter två speldagar kom vi dock fram till att spelschemat var för tufft och det blev kraftigt reducerat och det slutar med 6 matcher per lag och sen en final om jag minns rätt.
I veckan kom Veronica och hälsade på. Hon har tidigare bott på barnhemmet men bor nu i Nakuru och går på College. Hon går en Hotell, kock och turismutbildning. Det är så kul att träffa henne och se hur stolt hon är. Vi åkte in i Nakuru i torsdags för att köpa saker till fashionshowen som gick av stapeln igår, kommer mer om denna från Linn. Väl i Nakuru visade Veronica stolt upp sin skola och berättade om sin utbildning. Vi hade med oss tre barn med oss när vi blev visades runt av Veronica. Hon presenterade hela tiden barnen som sina systrar, det var så fint att höra. Ingen tvekan i rösten där inte, de är en stor familj på barnhemmet.
Kram
André
Obama och Joel
Sarah och Joseph
Fotbollsturnering! Det väcker minnen om slit, sorg och mycket glädje. Tror det var bra att ni drog ner lite på antalet matcher.
SvaraRaderaKul att se bilderna också. Det är så otroligt mycket mer gräs än det var när jag och oliver var där. Fotbollsplanen ser ju ut som en hage!