Om skolsystemet i Kenya

Hej!
Det har faktiskt blivit lite av vardag här på Phyllis. Det vill säga på morgnarna då vi skär och river grönsaker, hjälper till med att servera porridge och lunch. Vi försöker hinna laga vår lunch och äta innan barnen, eftersom Carin har börjat ha engelsklektioner. Först en lektion med top class, 5-6-åringar, och sedan med klass 1. Men det känns som om det händer något nytt varje dag.

I dag, tisdag, var the chairman of Phyllis academy på besök. Han skulle ha intervjuer med ett par kvinnor som sökt plats på skolan. Det är tre lärare som har slutat här nyligen, så han hade intervjuer i torsdags och tillsatte två av tre tjänster och nu sökte han en till. Hoppas han hittade den han vill ha. Det är svårt att få mattelärare, sa han. Drömmen för en lärare i Kenya är att bli anställd av Teachers’ service comission för då har man bättre avtal vad gäller sjukförsäkring, pension och lön. Phyllis är som många andra skolor privat och ägs av ett par personer. I vårt fall Jacinta som startade hemmet och skolan och Sabine som kom med ett par år senare. Det var intressant att prata med honom och jag tycker skolsystemet är rätt så likt det vi har i Sverige, förutom att de går så långa dagar och även på lördagar. Jag frågade honom varför det är så. Han svarade att alla skolor vill komma bland de främsta skolorna i landet genom att ha bra elever som får primary school certificate, vilket innebär att de klarar sina exams bra i åttan (motsvarande de nationella proven i nian i Sverige). Proven är i oktober och varar i tre dagar, det finns prov i alla ämnen. Får de ett certificate kan de gå vidare till gymnasiet (secondary school/high school). Det finns olika bra gymnasier. Alla kommer inte till en bra skola, det beror på hur väl du klarar proven i åttan. Där skiljer det sig från vårt system eftersom betygen i nian inte enbart grundar sig på de nationella proven utan även på ditt arbete under terminen. Skolåret börjar i januari och slutar i november, så vi är i sluttampen av året nu och därför ligger de nationella proven i oktober. Jag hörde att åttorna redan har sökt till de skolor de vill komma till, sedan skickar de in sina prov för bedömning. De som är barnhemsbarn kommer alltså att bli internatelever på den skolan de börjar på. De som är internatelever här på Phyllis kommer troligen att fortsätta vara internatelever när de börjar på gymnasiet.

Jag var i top class (5-6åringar) i nursery school och hade enengelsklektion i dag. Det är svårt för de har svårt att koncentrera sig. Det var två pojkar och tre flickor + en yngre flicka som inte hade något att göra. Vi arbetade med verb och kläder med montessorikort som jag har med. De ska säga vad det är på bildkortet och sedan läsa på ordkortet. De har svårt för att läsa engelska men jag hjälper dem. Vi gjorde också charader av det, vilket de har svårt för. Jag kan tänka mig att de är blyga och inte har gjort det förut. Pojkarna är inte så intresserade av engelskan men flickorna är på hugget. (Pratade med en lärare som sa att pojkarnaofta börjar ett år senare än flickorna eftersom de inte är så långt gånga i sin mogna. Flickorna börjar vid 3års ålder och pojkarna vid 4.) Sedan hade jag en lektion med ettorna och det är lättare. De är roligare att ha, de förstår mer och är mer på hugget och sugna på det jag gör med dem. Läraren Gladys är rolig att prata med och har sagt flera gånger att barnen tycker att det är roligt när jag kommer. Mina lektioner är väldigt annorlunda mot deras sitta-och-lyssna-på-läraren-och-skriva-av-från-tavlan-lektioner. Gladys gillar korten jag har med bilder och ord, vykort med fina bilder och annat. Hon hoppas få några när jag åker. Hon undrar hur vi har det i skolan i Sverige och vi har pratat om religion och tro. Det är korta, fina samtal när vi tar oss tid. Jag tycker om henne. Det är skönt med människor som bjuder på sig själva och ställer frågor.

/ Carin