tisdag 17 november 2009

Bilder till Unns inlägg nedan



Unn med Joshua och hönan som fick leva lite längre!



Småttingarna sjunger Hakuna Matata sången. Supergulligt.
Från vänster: Shepkorir, Eunice, Bombo, Njoro, Mbogo, Baby Ruth och Lille John



På bild ses Unn skära kål till middagen!

Unn Bloggar om den kenyanska gästfriheten!

På barnhemmet är allt bara bra. Barnen har haft en veckas lov nu och det har vart väldigt mysiga och intensiva dagar. Vi har vart ute på promenader med dem, och det tycker de är otroligt kul. Aldrig sett ungar bli så glada över att få gå ut och gå! Men de tycker det är spännande att göra något nytt och komma ifrån gården lite tror jag. En dag var vi 55 stycken som var ute och gick. Då var det inte många kvar på barnhemmet. :)

Igår när vi gick tillbaka från var promenad och hade kanske 500 meter kvar så kom en av grannarna i sin lilla bil med flak. Han stannade och pratade lite och frågade om vi ville åka sista biten. Så jag, Sandra, barnen Martha, MBogo och Willy hoppade upp på flaket och skumpade fram och yrde upp damm. Och lilla MBogo som har världens underbaraste garv tjöt av skratt hela vägen. Hur söt som helst!

Jag och Sandra har även varit på besök hos grannen till barnhemmet, Joshua 83 år! Vi hade med oss te och kex och satt där och fikade med hans två fruar. Som tack så fick vi dels lite mat, alltså ugali, den där majsgröten som vi äter varje dag. Vi fick även med oss en höna (!) som de band i fötterna och sa satt vi med den där i knät. Det var en ny slags present för oss båda! De skrattade när vi inte visste riktigt hur man skulle hålla den. De visade även hur vi skulle slakta den. "Not animal, food!!" påpekade Joshua också strängt. Vi försökte säga tack, men att vi inte skulle ta emot så mycket gåvor, men det är inte så lätt att säga emot den kenyanska gästvänligheten. Vi sa ju inte heller att både jag och Sandra är vegeterianer…. : D

Vi släppte lös den på barnhemmet i smyg när vi kom tillbaka.

Det är roliga saker man är med om!

söndag 15 november 2009

Bilder på Sandra och några av barnen på Phyllis


Sandra tillsammans med Allice!


Sandra tillsammans med Samuel, Johnny and Michael i matsalen på Phyllis.

Sandra och barnhemmets lilla Baby Ruthie. Ruth är dotter till en i personalen.


Visste du...

......att vi oftast äter med fingrarna vid våra måltider

....att man alltid tar i hand när man hälsar på varandra (vilket är typ hela tiden)

...att omkörning kan ske på vilken sida som helst av vägen, oavsett om det är ett djur, en människa eller ett fordon

...att man oftast möter en ko eller en get när man är ute och går eller sitter i en bil

...att poliserna och militärerna alltid bär pa gevär!

...att på resturanger sätter man sig inte vid ett eget bord, utan fyller på och sätter sig vid någon annan!

...att höger hand, hälsar man med och äter med

...att man då helst inte vill ta i någons vänstra hand.. ;)

...att det är alltid ett riktigt äventyr att åka i matatun! (kenyanska mini-buss)

...att det oftast går kor, getter, får eller grisar vid vägkanten Haha..

:) Lite saker som skiljer sig från hemma.! Kommer dock inte på fler just nu..

//varma hälsningar från Sandra, vår nuvarande volontär på Barnhemmet

Löpning står på schemat!

Hej allihop,

Sandra här, nuvarande volotnär på Phyllsi Memorial och ska vara här tills mitten av December, vilket gör att jag bott här nästa 3½ månad då. Det har varit regnigt här ett tag nu. Men så fort barnen gick på sitt novemberlov så kom solen tillbaka. Det har blivit varmare och det är faktiskt skönt, även om det skulle behövas mer regn. Det känns verkligen som om det är svensk augustisommar. Fåglarna kvittrar, solen värmer skönt och på kvällarna är det helt fantastiskt. Då har solen avtagit i styrka och det är lite sådär lagom varmt..Det känns nästan som att det ska komma dofter från grannarna - typ nygrillat! Tror ibland att mamma och pappa ska dyka upp hä,r gåendes.. :) !

Denna vecka har det varit promenader och löpning som varit i fokus. Jag har tagit ut barnen på promenader och alla är väldigt glada att få följa med. Har även varit ute och sprungit med några av barnen, 3 dagar i sträck nu! De är helt fantastiska. Vissa springer barfota, vissa i flipflopp och i sandaler. Demhänger med mig även om vi springer i 20 minuter. 2 gånger har jag haft lilla Willy som är 8 år bredvid mig hela vägen. Det är jätteroligt att ha dem med sig. Och de tycker nog det är minst lika roligt..Sen de gick på novemberlov så har atmosfären ändrats lite. Jag vet inte om det är en kombination av solen och av att få vara så mycket med barnen eller vad det är. Men jag njuter för fullt och bara känner mig så lugn och fridfull. Som sagt, kan man vara på en mer fantastisk plats?!

Tiden går verkligen fort och allting rullar på som det ska.! :) Nu ska vi gå och äta lunch, sedan försöka hitta vart bussarna går till Nariobi, för den 26 november åker vi till Mombassa, innan Unn åker hem, för jag måste förlänga mitt visum. Den 1 Dec åker jag sedan tillbaka till Phyllis och spenderar mina 2 sista veckor där..

Ha det så bra och jag försöker skicka med lite värme, för har forstatt att det börjar bli kallt hemma nu!

lördag 24 oktober 2009

Bilder från bygget av biblioteket





Här kommer bilder på bygg-killarna från Kattegatt Gymnasitet. De har som sagt byggt på vårt bibliotek och sjukstuga och ännu är det inte riktigt klart men tack vare deras hjälp så har vi kommit en riktigt bra bit på vägen!

måndag 19 oktober 2009

Kattegattgymnasiet bygger bibliotek på Phyllis Memoral!

Den 9 Oktober anlände 8 elever och 2 lärare från Kattegattgymnasiet i Halmstad, till oss på barnhemmet. De ska vara i Kenya i 2 veckor, men bara en vecka med oss här på Phyllis.

Deras uppgift på Phyllis var att bygga ett bibliotek, administrationslokal och en sjukstuga, allt i en byggnad som delas upp. Det som hann göras under den vecka som dem var här, var att mura 7 av 9 skift och att bygga alla takstolarna.

Detta har de givetvis inte gjort själva, utan skolan har ett utbyte med Nakuru Youth Polytechnic School. Det är en skola inne i Nakuru och som tagit ut 8 elever och 2 lärare som skulle jobba tillsammans med våra svenska elever.

Dessa kenyanska elever ska även åka till Sverige den 28 November och vara där i 2 veckor. Där ska dem studera hur den svenska byggverksamheten fungerar. Lära sig lite om den svenska metoden att bygga och dem ska även få se hur det ser ut i Halmstad och lite runt omkring.

Våra svenska elever bestod av; David, Viktor, Samuel, Fredrik, Fredrik, Rasmus, Jocke och Philip, alla går sista året på byggprogrammet på Kattegattgymnasiet. Det var även 2 lärare med från denna skola; Karin och Urban. Urban är bygglärare och Karin är lärare i bland annat historia.

Innan de svenska eleverna åkte till Kenya, hann dem vara med i både lärartidningen, Hallandsposten och Laholmstidning. (kommer att lägga upp länkar och filer till dessa tidningar inom kort på hemsidan).

För att kunna göra detta sökte skolan ett stipendium från svenska biståndsorganet Sida. Sida ska ge ut ungefär 11 miljoner till 35 olika projekt under året 2009.

Och vilken fin sak dessa 10 personer från Sverige har gjort, inte bara att dem byggde denna byggnad, utan de har även samlat ihop massvis med kläder som barnen ska få, leksaker i mängder. Och inte nog med det, de har även samlat ihop pengar till barnhemmet!

De frågade personalen vad som behövdes, och för lite av pengarna köptes majs, ris, potatis, nya tallrikar, skedar och muggar. Även tvål, schampo och skokräm köptes in. Resten av pengarna ska gå till material till bygget. Som bland annat, böcker till biblioteket eller material till både administrationslokalen och sjukstugan.

En otroligt fin gärning har gjorts och hela Phyllis Memorial, och stödföreningen Kampi Ya Motos barn är enormt glada för all hjälp!

Tack!

(skrivet av Sandra Peterson, nuvarande volontär på barnhemmet)

lördag 10 oktober 2009

Cecilia (volontärsamordnare) lägger upp bilder


Mary, Shepkorir, JAcinta och Jambi är på väg till första dagen i skolan. Våra duktiga tjejer!

Catherine är i skolan och arbetar med matte. Lite svårt att hjälpa till då man själv inte har pluggat matte på så länge! Men Chaterine klarade sig på egen hand ändå.



Busigaste flickan i stan - Mary (ibland kallad Bombo) Hon charmar alla och envar och har en speciell plats i mitt hjärta.

Sandra bloggar

Här på Phyllis så går det och är det som vanligt. Unn, svensk volontär från Stockholm är här nu. Ska vara har i 2 månader. Försöker att hjälpa henne så gott jag kan så att hon kommer lättare in i det. Det är mycket att ta in och helt plötsligt känner jag mig gammal här.. haha!

Vårt schema ser ut som följer: mellan 8 och 10 är vi i skolan. Jag har som sagt special undervisning med dem barnen som behöver det. Sedan är det hjälp i köket och lek med barnen.
Fotbollsskolan rullar på och jag tror nog alla tycker det är roligt. Även jag tycker det är roligt med fotbollen och barnen har hemskt roligt åt mig.. : ) Men vad bjuder man inte på!

Vi har även varit en del på sjukhuset, då barnen har fått vattenkoppor. Det är inte som hemma som sagt och dem är inte så pedagogiska.. men med hjälp av lite karameller och ett mysig kram blev det genast bättre!

Imorgon ska Robert ha en avslutnings lektion för eleverna och sedan blir det lite fest med god mat. Jag och Unn ska baka 400 st chokladbollar (!) som vi ska bjuda på. För jag fyller år på tisdag!!! :)


Ikväll kommer även 8 st killar från bygg programmet i från ett Gymnasium i Halmstad och ska bygga ett bibliotek till Phyllis. En god gärning måste jag säga..!!

Men annars rullar allting på och vi trivs.. Men det är lite kallt här nu. Men om det är för att regn är på väg så uppskattar vi det kalla. Vi alla hoppas på regnet!

Ni får ha det så bra och kommer höra från mig snart igen!

Kram på er alla.!
Kwaheri! (hejda)

Presentation av Unn - vår nya volontär

Hejsan!

Jag heter Unn Rudolfsson och är 20 ar. Jag bor vanligtvis i Stockholm, men befinner mig just nu på Phyllis Memorial i Kenya.

Hemma i Sverige så pluggade jag förra året musik på en folkhögskola, det är ett stort intresse för mig. Det kommer jag antagligen fortsätta med till våren. Men nu ville jag göra något som jag velat göra länge. Få komma till ett barnhem och volontärjobba och därmed få komma ifrån rutinerna i Sverige och göra något helt annat.
Jag har precis kommit hit och det var en lång och spännande resa. Mycket nya intryck. Men det känns jättebra att vara här.
Barnen är jättesöta, men än så länge lite blyga för mig. Men det är ju förstaligt! En helt ny person att lära känna!
Men alla är väldigt snälla mot mig och tar hand om mig. Inget är sig likt hemma.
Jag kommer skriva fler inlägg när jag får tillgång till en dator! Jag ska försöka klura på något jag kan göra med barnen och musik, vad jag har förstått så gillar de att sjunga. Så vi ska nog komma på nått.

Ni får ha det bra hemma i Sverige!
Varma hälsningar från Kenya


ha det bra, kram Unn