Picknick!

Vad är det mysigaste man kan göra en solig söndagsförmiddag? Svaret är picknick. Men att hålla picknick för nästan 100 barn kräver sin lilla förberedelse för att kunna genömforas. Så vad behöver man inför en picknick? Tid, plats, aktivitet och fika.

Efter att ha resonerat om saken kom vi fram till att förmiddagar är det säkraste valet eftersom vi fortfarande befinner oss i regnperioden, om än i slutet av den och eftermiddagarna är därmed lite osäkra. Barnen var inte precis svårövertalade när det kom till att byta ut porridge (förmiddagsgröten) mot picknick med saft och banankaka.

De flesta av barnen hade aldrig varit eller ens hört talas om picknick så det ställdes många nyfikna frågor sedan skylten om söndagens picknick kommit upp. Dagen till ära var alla barnen fint klädda i sina skoluniformer. Söndagskyrkan hölls ovanligt tidigt och ceremonin blev ovanligt kort då barnen var ivriga att trampa iväg.

Då kommer vi till valet av picknickplats. Jag tror inte att någon som varit på Phyllis har missat att besöka våra härliga grannar Wendo och Shaees som gärna bjuder in till en kopp te då och då. De som varit där vet också att hos dem hittar man den mest fantastiska utsikten och stora rymliga ängar att leka på. Med andra ord en perfekt plats för picknick. Såg ganska häftigt ut när ängarna fylldes av ett gulblått gäng på nästan 100 personer.

Med så många barn är risken farligt liten att man skulle drabbas av tristess. Slacklinen spändes upp mellan två träd. Fotbollen rullades fram och brännbollsbanan sattes upp. Aunti Maggie tog dessutom med ett stort gäng på promenad/sightseeing och resterande barn satt och njöt av den fantastiska utsikten.

När barnen lekt sig trötta och hungriga var det dags för fika. Barnen var lite skeptiska till vår banankaka av två anledningar. Den största var att de trodde med stor besvikelse att då vi bakade banankaka skulle de inte få Torbjörns goda hembakta bröd med vår egenkokta morot/ingefära marmelad på söndagsmorgonen. Så var självklart inte fallet, Torbjörn bakade bröd som vanligt i alla fall! Den andra anledningen till en viss skepticism var att de faktiskt hade älskat chokladkakan de fick förra gången. Så varför byta ut den mot något som vi inte visste om de gillar? Men vi insisterade på att det var bra att prova något nytt. Vilket var tur för de tyckte den var jättegod, och en hel del föredrog den till och med framför chokladen.

Att baka 25 banankakor i en halvkass ugn var dock en utmaning. Jag kan ärligt säga att jag aldrig tidigare bakat någonting som krävt 50 ägg och 60 bananer. Kimani hjälpte mig att röra ihop den gigantiska smeten, och passade samtidigt på att lära sig lite om att baka kakor. Det här med att elda i ugnen och lyckas hålla rätt temperatur visade sig inte riktigt vara min grej, men Sara och Maggie hjälpte glatt till. Till denna fantastiska kaka serverade vi i runda slängor 30 liter saft!

Tiden bara springer iväg här och nu börjar jag med sorg beta av min sista vecka på Phyllis. Hörs snart och för sista gången.

Kram Julia

Auntie Sarah och Maggie

På väg på picknick!

 

Slackline

Vila