torsdag 19 maj 2011

Hur är livet i Kenya?

- Can you name any famous actors?

Tystnaden bryts bara av enstaka obekväma skruvanden på träbänkarna.

- Ehh…. Dolph? yttrar någon med svag, tvehågsen stämma.

- Dolph?! Dolph Lundgren?! utbrister vi förvånat.

- Yes.

Exakt vad Dolph gjort för att förtjäna att nämnas först är för oss ett mysterium men först var han och tämligen ensam likaså.

Det var ett bra tag sedan vi konstaterade att vår och ungarnas filmsmak är totalt väsensskilda. De gillar verkligen de nigerianska häxkonstfilmerna med sina (i vara ögon) mediokra skådespelarinsatser, specialeffekter, kameravinkar och handling. Det är väl en fråga om kultur, men även om vanligt sunt förnuft och kunskap om vad film är och inte är.

I lördags fick de barn som närvarade bland annat lära sig att film är:

• På låtsas.
• Fullt av klipp och trick.
• Seriebilder som visas i snabb följd.

Inledningsvis var lektionen tämligen sparsamt besökt men sådär 20 minuter efter utsatt starttid satt drygt 40 individer bänkade. Störst skrattsalvor drog vår egenkomponerade film på en flaxande Maggie framför utedassen med en inritad bomb som bane. Nästa steg blir att göra en spelfilm med barnen. Manuset är fortfarande i embryostadiet men kommer troligtvis att innehålla familjedrama, zombies eller ensamma brevbärare. En vanlig dag på Phyllis helt enkelt.

“Hur är en vanlig dag där borta?” är för övrigt den frekventaste frågan jag får från släkt och bekanta. Jag önskar att det fanns ett enkelt svar, men det beror för det första på vems liv du menar. I Kenya talar pengar. Som vit placeras du i facket “Har mycket pengar” och det har du, oavsett din situation i Sverige. Barnen vet det. Likaså gatuförsäljarna, polisen och mannen på gatan. Alla vet det och även om du gillar det eller ej kommer det alltid att prägla dina interaktioner med samhället. Pengar öppnar dörrar i ett land där ingenting är gratis men allt går att köpa. Oavsett om du är villig att betala eller ej ges du andra förutsättningar för att du är vit.

Är du Kikuyu, Kisii, Masaii eller tillhör någon av de 40 andra stammarna bemöts du på ett annat sätt. Diskrimineringen är, enligt de kenyaner jag själv talat med, omfattande. Arbetsposter tillsätts stamvis, presidentkandidater från vissa stammar kommer aldrig att ha någon chans. Det är ett splittrat folk i en ung demokrati, se bara på oroligheterna efter valet 2007. Någon har sagt att livet är ett spel. Att leva i Kenya är i så fall att spela ett högrisk hasardspel där reglerna är oklara, orättvisa och inte gäller dig som har rätt kontakter och pengar. Vinsten är stor men få vinner och inte alltid välförtjänt.

Vuxenlivet i Kenya är i lite högre grad än i Sverige en tävling. Det är barnen på Phyllis också väl medvetna om. Utan goda resultat i skolan ser många ingen framtid. Så länge de är kvar på Phyllis är de dock omgivna av en skyddande mur mot denna tävling. Tack vare alla givare och engagerade i Sverige får dessa ungar chansen att vara barn. Det tror jag är viktigt för ett friskt samhälle.

Några tävlingsmoment i vardagen tror vi emellertid är bra för dem. I veckan har vi avslutat Phyllis Flag Competition (flaggtävling). Det vinnande bidraget designades av Michael Kemboi och ska, efter att det sytts upp, följa med oss till Mt. Kenya nästa vecka.

Friidrottstävlingar har de också ställt upp i den gångna veckan. Tretton av barnen på Phyllis Academy gjorde så bra ifrån sig att de blivit uttagna till nästa deltävling i Kipsyenan. Spännande. Mer tävlande ska det också bli. Världshistoriens första LAN på Phyllis går av stapeln på söndag. Ungarna är inte så vana vid datorspel, men "Achtung die kurve" ska de nog klara av. Ladda ner det du också, bjud hem 93 datorsvultna ungar, låt dem dela på tre datorer och du kommer förstå precis hur vi har det här borta.

Torbjörn


Det vinnande flaggförslaget

Phyllis friidrottslag

Friidrott i Kabarak

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar