torsdag 3 mars 2011

Therese skriver om sina första dagar och intrycken hon fått

Nu har jag kommit fram och spenderat mina första dagar på Phyllis, det är med blandade känslor som jag skriver mitt första inlägg. Det har varit en stor omställning från mitt bekväma liv hemma i Sverige till att komma hit där i stort sett allt är annorlunda.

Det var väldigt nervöst att resa själv och när bilen rullade in genom grindarna till barnhemmet hade jag riktigt hög puls. Jag blev mottagen med kramar av kvinnorna Maggie och Rachel och tog i hand med socialarbetaren Maragia och kocken Maurice. Utöver det så möttes jag av ca 70 nyfikna blickar från barnen. De hade precis haft besök och alla var samlade i matsalen. Jag blev visad till gästhuset och några av de äldre barnen var väldigt hjälpsamma, de bar mitt bagage.

Gästhuset består av två sovrum, ett vardagsrum och ett badrum. Trots att jag har det finaste boendet på Phyllis så slogs jag av att det är väldigt primitivt och enkelt. Det har tagit några dagar att vänja sig med att inte slå på kranen när jag ska tvätta händerna. Regnvatten finns i en behållare bredvid handfatet och det är där jag får ta vatten när jag ska tvätta händerna, diska eller spola i toletten. För en "pippinett" stockholmstjej så blev det lite av en chock. Men jag börjar få rutin på det hela nu.

Min personliga guide de här första dagarna har varit 16-åriga Beatrice. Hon har varit helt fantastisk! Beatrice och några andra av de äldre barnen har varit lediga från sina skolor och har därför varit hemma på Phyllis. Det har varit jättebra! Då de har haft tid att visa mig hur livet går till på barnhemmet. Jag har fått hacka mycket kål, och då menar jag mycket! Jag har lärt mig hur man pumpar vatten, en maskin som ser ut som en trampmaskin hemma på gymmet. Snacka om att jag kommer bli vältränad! Det är bara att hoppa upp på pedalerna och trampa!! Se bild längre ner. Därefter får man bära vatten vilket är riktigt tungt. Barnen här är jättestarka! Jag hjälper till i köket vid lunch och middag, då delar jag ut skedar och tallrikar till barnen.

Igår var jag och besökte skolan. Jag var med på en mattelektion för klass 5 (är som åk 4 hemma) och det var väldigt intressant. Skolbyggnaden är mycket enkel, väggarna mellan klassrummen är tunna och gjorda av någon form av papp. Vi kan inte snacka om ljudisolering här! Barnen sitter trångt i små enkla träbänkar. De sitter på en smal planka hela dagen. Jag hade träsmak i rumpan efter bara en halvtimme. Tänk att de sitter i dessa bänkar från 6.30 på morgonen till 16.00 på eftermiddagen. Helt otroligt! Det ni, mina elever på Orbyskolan! Det är långa skoladagar. Ni har det bra, ska ni veta! Dessutom så sitter de och gör läxor halva kvällen sedan.

Alla böcker är på engelska och i stort satt all undervisning sker på engelska. Jag är mycket imponerad! Det är verkligen välbildade och tålmodiga barn som jag umgås med. Jag kommer nog att spendera en hel del tid i skolan.

Det känns fantastiskt att komma in till stan idag och dricka lite kaffe och skriva om dessa upplevelser. En sak är säker, jag kommer aldrig att glömma allt jag upplever här.

Jag skriver snart igen!

Stor kram till alla fina elever på Orbyskolan, jag saknar er!

Kramar
Therese

Bröderna Joespeh och David pumpar vatten


Jag med några av barnen

5 kommentarer:

  1. Hej Therése!
    Här kommer några frågor om barnhemmet.
    1. Vad äter ni förutom bönor och potatis?
    2. Vad pratar barnen för språk förutom engelska?
    3. Vad har de för toaletter?
    4. Hur varmt är det?
    5. Mamma undrar hur ni tillagar kålen, om ni kokar eller steker?
    Hälsningar! Beatrice (4a)

    SvaraRadera
  2. Hej Therése!
    Vad spännande det låter, men jag förstår att det är en stor omställning.
    Jag ska låta min elever i 6A få i "läxa" att läsa bloggen och kanske kommer någon att skicka några frågor.
    Ha det så gott!
    Kram
    Marie

    SvaraRadera
  3. Fina Therese!

    Så roligt att läsa vad du är med om! Låter verkligen som att du trivs, det glädjer oss massor. Vi ser dock fram emot när du kommer hem så vi får höra ALLT!

    Kramar från Lisa, Anders och Leo

    SvaraRadera
  4. Hej Beatrice! Sa roligt att hora fran dig. I mitt nasta inlagg sa svarar jag pa dina fragor om maten har pa Phyllis men tankte svara pa resten har. Barnen pratar Swahili men de ar valdigt duktiga pa engelska till min stora fortjusning. De har sma skjul dar de gar pa toa, det ar hal i marken. Vi har en toalett i gasthuset som gar att spola ibland, annars far vi halla i vatten. Det har varit varmt har, ca 30 grader. Men sedan tva dagar har det blivit lite svalare da det ar regn pa gang. Alla vantar pa regnperioden har. Hoppas att du har fatt svar pa dina fragor. halsa alla barn i klassen. Stor kram Therese

    SvaraRadera
  5. Hej Therese!
    Jag är så avendsjuk.
    Jag skulle också vilja vara på barnhemmet och hjälpa till!
    Jag hoppas att alla barn blev glada för breven!
    JAG LÄNGTAR EFTER DIG SÅ MYCKET!
    Tusen kramar Ella (4a)

    SvaraRadera