måndag 7 augusti 2023

Sabine Gartners upplevelser och reflektioner under sitt senaste besök på Phyllis Memorial Children´s Home.

Nu har jag avnjutit min frukost i guesthouse, gott kenyanskt kaffe och solmogen avokado från våra egna träd. Underbart gott. Ni som har bott här skulle känna igen er direkt, allt är sig likt och tänk att jag sov i mitt gamla rum så det var en härlig känsla. Barnen berättar att det fortfarande kallas Sabinas room. Ytterdörren står öppen och de ljud som hörs är ösregn och ljud från barnen, det är mycket skratt. De båda ljuden betyder lycka. Regnet den senaste tiden innebär liv för väldigt många så de kan skörda på sin tomt. Efter en lång period av torka och svårigheter på grund av pandemin med bland annat fem månaders lockdown och färre möjligheter att tjäna pengar. Aldrig tidigare har jag hört så många prata om hur dåligt regeringen skött ekonomin. Allt har gått upp i pris och få saker tycker jag är billigt som tidigare.
Många upplever en hopplöshet på ett nytt sätt. Det finns många desperata människor som lämnar sina barn och flyr iväg. Tycker ni det låter tokigt? Självklart är det så och samtidigt har vi konsekvenserna av föräldrarnas agerande hos oss på Phyllis. Efter att polisen kontaktat manager Sarah vid tre olika tillfällen har vi nu 3 barn i 1-årsåldern i familjen. Tillfälligt. Polisen letar efter föräldrarna och planen är att föräldrar och barn ska återförenas. Det har hänt mycket i landet bara de senaste åren vad gäller hur polis och andra myndigheter tar tag i problem och försöker hitta en lösning. Världens gulligaste är de tre småttingarna och dagligen ser jag det som är unikt i denna storfamilj, det självklara kärleksfulla hos alla här när de tar hand om de små liven. Allt bara flyter på, de små har både vuxna och barn som tar hand om dem. De stora barnen går inte bara förbi de små utan att ta upp dem i famnen. Det är magiskt för mig att uppleva detta. Allt detta kärleksfulla är så självklart här i Phyllisfamiljen. Efter jag och mina vänner från Sverige har varit iväg är det slående hur vi slappnar av när vi kommer innanför portarna och det känns härligt att vara hemma i lugnet och de fina energierna.
Tänk barnhemmets första 10 år. Vi hade få besökare och de som kom ville få ut något av det för egen vinning. En högt uppsatt politiker visade stort intresse och gjorde mycket för oss och efter ett tag visade det sig att hon ville ha en bit av vår mark som ”tack”. Behöver jag säga att efter vi sa nej så slutade hon höra av sig. Andra har bett om pengar pengar och pengar.
Tänk när vi startade skolan 2006. Då ville föräldrar lämna sina barn här tills de förstod att det bodde föräldralösa barn här som också skulle gå i skolan. Anledningen till att vi startade skolan var att först var våra barn inte välkomna till byskolan för att de var föräldralösa, de kan väl inte lära sig något, inte värda att satsa tid och energi på men Jacinta stod på sig och var tydlig med att de inte var föräldralösa, hon är deras mamma och de är värda lika mycket som alla andra barn. Rektorn ville inte ta emot dem men så klart såg Jacinta till att de började skolan men det visade sig att de fick ingen bra undervisning. Det enda rätta var att starta Phyllis Memorial Academy. Succesivt insåg folk utanför Phyllis att vi har en bra skola. Till och med upptäckte de att våra barn är intelligenta och fick jättebra betyg. Självklart kunde de också vara bra vänner.
Mycket har ändrats. Vi får ofta besök av skolelever, församlingsmedlemmar och av vanliga privatpersoner som vill ge av sin tid och hjälper till med det som behövs just den dagen. De får en glädje i att möta våra barn utan att vilja ha något tillbaka.
När jag och mina vänner kom till Phyllis trötta och hungriga efter resan möttes vi av en massa besökare, musik och någon pratade i mikrofon med hög volym. Det var fest och de som arrangerade festen var tre elever från ett college i Nakuru. En av killarna känner två av våra pojkar som vuxit upp på Phyllis och har varit på besök flera gånger. Han valde att fira sin födelsedag här på Phyllis med familj och vänner för att han ville dela sitt firande med våra barn. Vilken stämning! Min hunger och trötthet försvann och jag gick in i glädjen med sång och dans tillsammans med de andra. Så roligt alla hade.
En dag kom tre elever från Kabarak University som ligger några kilometer bort. Två av dem studerar juridik och en till lärare. De tycker det är roligt att komma hit och erbjuder mentorskap till våra barn som vill läsa samma ämnen. När jag frågade varför de väljer att komma hit så svarade de att det känns bra att våra barn har det bra, de ser att våra barn är lyckliga.
Tidigare såg jag alltid flera män som satt ute på grusvägen nära barnhemmet påverkade av hembränt eller droger. Jacinta brukade ringa polisen som motvilligt kom och sa till männen att flytta på sig. På dessa två veckor har jag inte sett en enda sittandes på vägen. Det är nya tider. Männen har pushats till att arbeta och se till att lönen har går till deras familjer. Inga fler dåliga förebilder för de unga utan inställningen är att alla måste få ordning på sina liv och alla behöver hjälpas åt att bygga ett starkt Kenya.
Något som värmde mitt hjärta extra mycket var när några som vuxit upp här kom och hälsade på. De är vuxna nu, har eget boende och bra arbeten. Så så roligt att träffa dem. De berättade fina minnen de har av Phyllis och vad det har inneburit för dem att ha bott här. De alla säger att de har en fantastisk familj och de håller kontakten med de anställda här, det vill säga mammorna och papporna. En av dem, Sammi tog initiativ till att starta en What´s Up grupp för alla syskon som flyttat hemifrån. Det var nästan så tårarna föll när jag hörde honom berätta hur bra kontakt de har med varandra och att de har koll på hur alla mår. En har det sådär men säger att allt är bra så Patrick ska åka hem till henne oanmäld och kolla läget. I december brukar alla ha kontakt med varandra för att planera julfirandet med familjen på Phyllis. I julas köpte Sammi och Patrick två getter och de andra bidrog med vad som var möjligt för dem. De tycker att det är viktigt att ge tillbaka. Sammi kommer till Phyllis i snitt varje månad och sår nya frön, senast planterade han som skulle bli foder till korna.
Kvällen innan vår hemresa vill mina svenska vänner ordna fest. En dag mötte jag socialarbetaren Gidraph när han kom med bilen och vi hälsade medan han öppnade bagageluckan och gissa vad som låg där? En get. Det är typiskt kenyanskt (jag har sett mycket värre). Medan vi pratar stänger han luckan igen och jag reagerar ganska rejält men han skulle bara hämta ett par av de stora pojkarna som ska ta hand om den så den blev utsläppt kort därefter. Samma dag som festen sköter Sammi, vår djurskötare, slakten och vid lunchtid när jag gick in i köket – varning för känsliga! – låg getens huvud och skulle kokas till en buljong som är en delikatess. Till festen skalades massor med potatisar och det hackades grönsaker. Inte en enda gnällde över att behöva hjälpa till. Det bara flöt på och alla hade sina roller och visste vad man skulle göra och, viktigt, vi hade roligt under tiden. Festen var fantastiskt rolig med några inbjudna vänner. Festen avslutades med tal efter tal efter tal. Jag började och sedan pratade mina vänner och sedan ett par av barnen, en av lärarna, Mr Mbugua och ett par andra gäster och de anställda. Vilken gemenskap!









Socialarbetare Gidraph tillsammans med sin fru och dotter.


Manager Sarah

torsdag 18 november 2021

Uppdatering november

Sedan augusti har Kenya sakta men säkert tagit sig ur den fjärde vågen och smittspridningen ligger nu på en låg nivå i landet. Vaccinationstakten går långsamt framåt och idag är 7,7% av den vuxna befolkningen fullvaccinerad, det vill säga ca 2,1 miljoner invånare.

Både barn och personal mår bra och alla har klarat sig undan smittan så här långt. Eftersom smittspridningen i Kenya är låg är det inte längre besöksförbud på barnhemmet.

Odlingarna i framförallt växthusen har drabbats av skadedjur och Jacinta har därför varit i kontakt med en jordbruksspecialist för att få hjälp med hur skadedjuren kan försvinna. Potatisskörden har klarat sig och potatis kommer kunna serveras till jul. Det planeras för att odla lök och överskottet kommer säljas

Barnen är mitt i termin två för skolåret 2021. Terminen avslutas den 23 december lagom till att julfirandet ska börja på Phyllis. Även den här julen blir speciell för barnen då inga volontärer kan vara på plats. Men till skillnad från förra året kommer Jacinta vara på plats och fira med barnen. Den 6:e december reser Jacinta till barnhemmet och hon längtar verkligen efter att träffa alla barnen!

I december tar två av barnen examen från college. Zipporah har utbildat sig till lärare och Wilfred till revisor. Wilfred har redan fått anställning på företaget där han gjorde sin praktik.
I förra veckan gick Kampi ya Motos Barns kalender för 2022 till tryck. Så håll utkik här på Facebook för information om när ni kalendrarna är redo för försäljning!


Foto: Elna Fredriksson

måndag 30 augusti 2021

Uppdatering från barnhemmet

Styrelsen för Kampi ya Motos Barn har styrelsemöte en gång i månaden. I förra veckan var det dags igen och efter nästan 1,5 år med digitala möten kunde styrelsen äntligen träffas igen. Innan mötet började fick styrelsen finbesök av ägarna till barnhemmet, Jacinta Njoroge och Sabine Gartner, som uppdaterade om det senaste läget på barnhemmet och i Kenya.

Pandemin håller ett stadigt grepp om Kenya. Landet befinner sig nu mitt i den fjärde vågen. Det är därför fortsatt besöksförbud till Phyllis och personalen lämnar endast barnhemmet när de behöver uträtta nödvändiga ärenden. För att undvika att utsätta sig för smitta reser personalen med bil istället för allmänna kommunikationsmedel.

Både barn och personal mår bra och ingen har drabbats av covid -19. Några i personalen har fått sin vaccination men vaccinationstakten och tillgången till vaccin i Kenya går långsamt framåt. Enligt kenyanska hälsoministeriet har idag 2,9% av den vuxna befolkningen fullvaccinerats. Totalt ska 26 miljoner vuxna vaccineras och målet är att 10 miljoner är fullvaccinerade innan årets slut.  

I somras flyttade det in två syskon till barnhemmet.  

I slutet på juli påbörjade barnen termin 1 för skolåret 2021. Detta innebär att de barn som började klass 4, 8 och sista året på high school förra hösten nu har kunnat påbörja skolan igen.

Fortsatt odlas det mycket på barnhemmet. Det växer bland annat avokado, mango, banan, apelsin och guva på området. I växthusen finns det bland annat spenat, skumawiki och kål.

Även djurlivet frodas på Phyllis och en tanke med alla djuren är att de ska vara inkomstbringande på ett eller annat sätt. Bland annat har det, som skrivits i tidigare inlägg, investerats i kaniner. Kaninernas urin tas tillvara för att säljas som gödsel. Två numera vuxna barn som läser på college har gått en utbildning i hur kaniner och dess urin ska tas om hand. Syftet är att de ska lära övriga på Phyllis hur kaninerna ska skötas.

Det har även satsats på mjölkgetter vars mjölk ska vara mer näringsrik än komjölk. Det finns också mjölkkor på området. Överskott på mjölk från getterna och korna säljs.
Grisarna mår bra och några har sålts.  

Jacinta planerar för att åka tillbaka till barnhemmet i december. Förhoppningsvis kan Sabine också åka med, men allt beror på hur pandemin utvecklar sig och vilka restriktioner som finns i december.

Foto: Marijana Gutic

söndag 16 maj 2021

Senaste nytt från Kenya

I mitten på mars bekräftade Kenya att de befann sig i den tredje vågen av covid-19 utbrottet. Det har varit en stor smittspridning, framförallt i storstäderna. Den 23 mars gick barnen på ett sju veckor långt skollov och oron fanns om skolorna skulle kunna öppna igen den 10 maj eller inte. Förhoppningen har varit att det långa lovet skulle platta ut smittspridningskurvan.

Under lovet planerade regeringen för att alla lärare skulle få den första dosen vaccination. I slutet på april hade 31 % av landets lärare vaccinerats sig. Trots informationskampanj finns det en utbredd skepsis mot vaccinet i Kenya.

Det långa lovet verkar ha gett effekt på smittspridningskurvan då skolorna öppnade enligt plan i måndags. Undantaget är eleverna i klass 4, 8 och sistaårseleverna på gymnasiet. Anledningen är att de tre klasserna började redan i höstas när övriga klasser fortfarande var hemma.

Både barnen och personalen mår bra och ingen är eller har varit drabbad av covid. Det är fortfarande restriktioner som gäller på barnhemmet. Inga besökare tillåts och personalen lämnar endast barnhemmet vid nödvändiga behov.  Även djuren har det bra. I ett av växthusen odlas vitkål och grönkål, i det andra har man just planterat lök.

För ett par veckor sedan gick motorn till brunnens pump sönder. Brunnen är barnhemmets enda källa till vatten och den är över 200 meter djup. Utan en fungerande pump stod barnhemmet utan vatten och de hade behövt köpa in vatten istället. Kostnaden för reparation var hög, hela 16 000 svenska kronor.  Styrelsen fattade därför ett akut beslut om att skicka extra pengar. Pumpen är nu lagad och barnhemmet är åter självförsörjande på vatten.


Foto: Sara Muthoni


måndag 28 december 2020

Jul vid Phyllis!


Vi har fått två filmer från barnens julfirande!

Det ser ut att ha varit en härlig dag med festmåltid och julklappsutdelning av självaste Father Christmas. 

Först ser vi jullunchen. I nästa video får ni se när Father Christmas besöker barnen.

Video: Jeremy Githiaya

 





söndag 13 december 2020

Uppdatering från Kenya, December 2020


Sedan senaste uppdateringen om barnhemmet har antalet fall av covid-19 ökat drastiskt i Kenya. Av Kenyas ca 50 miljoner invånare har 90 305 personer bekräftats smittade av covid-19 och 1568 personer har dött till följd av viruset (10/12 2020). Covid-19 kryper allt närmare barnhemmet och byn Kampi Ya Moto har nu haft sitt första dödsfall. Barnhemmet är fortsatt isolerat och ingen utomstående släpps in.

När skolan startade för fjärde- och åttondeklassare öppnade vår skola bara för internateleverna. De var alla testade innan de kom och de lämnar inte barnhemmet igen förrän terminen är slut. Det är 17 barn totalt i klass 8 och 12 barn i klass 4. Vissa skolor i landet har drabbats av covid-19 och har då varit tvungna att stänga. 

Barnen som inte får gå i skolan tycker det är jobbigt, men de är vid gott mod och förstår varför det är som det är. Den kenyanska regeringen har fattat ett beslut om att samtliga elever ska återgå till skolan igen den 4 januari 2021. Regeringen har lagt upp en plan på tre år för att komma i fas med deras terminssystem. För 2021 gäller att de elever som inte började skolan i oktober påbörjar termin 2 (av 3) av det skolår som de påbörjade i januari 2020. Förhoppningen är att hinna med både termin 2 och 3 till i juli då alla går in i nästa skolår. För att komma i fas har det lösts genom kortare lov mellan terminerna. 

Klass 4 och 8 i grundskolan samt sista året i high school (fjärde året) som redan börjat skolan igen kommer ha slutexamen i mars för sitt innevarande skolår. Det betyder att de får vänta in nästa års skolstart som kommer ske i juli. Åttondeklassarna ska alltså kunna påbörja high school i juli 2021, enligt nuvarande plan. För de som går ut high school (fjärde året) blir det nästan bättre, de behöver bara vänta till juli för att börja universitetet. I vanliga fall brukar de få vänta från december till juli. 

Barnhemmets kycklingar och tio kaniner är nu levererade. En av kaninerna har även fått fyra ungar. Pandemin har påverkat djurhållningen på så vis att man nu behöver köpa det mesta av maten, tidigare skänktes bland annat grismaten av närliggande Kabarak University. 

Vattenförsäljningen har i stort sett upphört helt. Det var dyrare med licensen än de intäkter barnhemmet fick, trots att det var hela lastbilar som kom och köpte. De enda som köper nu är grannar och boende i området som kommer med dunkar. 

Trots omständigheterna är alla är vid gott mod och blickar framåt mot det stundande julfirandet som även det kommer bli något annorlunda i år. I vanliga fall bjuds alla grannbarnen in till julfirandet men på grund av pandemin kan julfirandet endast ske för barnen och personalen på barnhemmet. 

Luciadagen till ära kommer här en bild som publicerats på vår blogg 2016. Foto: Marijana Gutic

måndag 30 november 2020

Kampi Ya Motos barns kalender för 2021 är här!



Kampi Ya Motos barns kalender för 2021 är nu här och är finare än någonsin! 

Det är en väggkalender, med måttet A3 som uppfälld, med fina bilder och information från barnhemmet. Varför inte ge bort en i present? 

Är du nyfiken på hur kalendern ser ut kan du se halva kalendern genom att klicka här.

Kalendern kan beställas genom att maila shop@kampiyamotosbarn.se. 
Priset är 140 per kalender och alla pengar går till barnhemmet (förutom kostnaden för porto). 

Skriv namn, adress och antal kalendrar i mailet. Pengarna sätts in på Kampi Ya Motos Barns plusgirokonto 90 01 18-1 eller genom att Swisha till 9001181. 
Märk bidraget ”Kalender” och glöm inte skriva ditt namn! 
När din betalning är registrerad skickas kalendern inom några dagar.



lördag 14 november 2020

SKICKA EN VIDEO-JULHÄLSNING TILL BARNEN!


I år, mitt i koronakrisen står barnhemmet Phyllis Memorial tomt på volontärer och besökare för första gången sedan det grundades, med undantag för konflikterna efter de politiska valen år 2007 som resulterade i ett inbördeskrig.

Eftersom inga volontärer kan resa ner finns det ingen som kan ta med julkort till barnen. Därför kommer känslan av omtanke och närvaro från oss i Sverige vara viktigare än någonsin i år! 

Även ett vanligt år finns det få saker som gläder barnen mer än att titta på videohälsningar från Sverige och på så sätt spendera en stund med alla oss trots avståndet! Dessa videohälsningar älskas mist lika mycket av barnen som av personalen. 

Därför hoppas vi på att samla in massor med videohälsningar i år och verkligen hjälpa barnen att se att de inte är ensamma eller bortglömda! ALLA kan vara med! 

Det spelar ingen roll om du varit vid barnhemmet och känner barnen personligen eller inte! Precis alla som vill sända ner lite glädje och kärlek är välkomna att delta! 

VILL DU VARA MED? 

INSTRUKTIONER: 
Spela in en kort videojulhälsning på engelska (max 2 min.) och skicka den till oss via wetransfer.com så sätter vi ihop alla hälsningar till en video och överför till Kenya. Personalen kommer att spela upp videon för barnen under julen! 

När du går in på wetransfer.com, välj gratis överföring för filer upp till 2GB och skriv volontar@kampiyamotosbarn.se i mottagarfältet.

Du kan göra precis vad du vill i videon: prata, sjunga, dansa, med eller utan julmössa och dekorationer, med eller utan familj och vänner.. det finns inga regler! Varje video är unik och du gör precis som du vill!

Inkludera ditt/era namn och prata högt eftersom barnen blir så uppspelta och till sig när de ser er att det blir svårt att höra TVn även när den är på högsta volym!

Vi behöver ha videona så snart som möjligt och senast 30 november för att sätta ihop dem och överföra till Kenya!

TUSEN TACK TILL ALLA SOM BIDRAR!!

söndag 18 oktober 2020

Uppdatering från barnhemmet


Många är ni säkert som undrar hur barnhemmet har det i dessa speciella virustider. Både barnen och personalen mår bra. När pandemin bröt ut införde Jacinta besöksförbud till barnhemmet och när personalen behöver åka in till Nakuru för att uträtta ärenden använder de bilen istället för allmänna kommunikationsmedel.

Viruset är på nedgång i Kenya i dagsläget men oron är stor att det kommer öka igen.

Jacinta hade tillsammans med personalen och barnen planerat för en stor jubileumsfest under påsken med anledning av att barnhemmet fyller 20 år i år. Festen har fått skjutas fram på obestämd tid.

Samtliga skolor; grundskolor, high school, college och universitet stängdes i mars. Barnhemsbarnen som bott på internatskolor flyttade hem till Phyllis i avvaktan på att skolorna skulle öppna igen. I viss mån har det funnits möjlighet att fortsätta sin skolgång på distans, men det har i de flesta fall brustit i tillgången till internet. Våra barn har haft tillgång till internet, och i viss mån har de studerat, men inte tillräckligt för att vara i fas som om de skulle gått i skolan. 

Vi har dock fått glädjande nyheter och det är att i måndags öppnade skolorna igen för de barn som går i klass 4 och 8 i grundskolan (klass 8 är sista året i grundskolan), och de som går sista året i high school. De ska fortsätta den klass de påbörjade i januari, läsa ikapp året och ha sina slutprov i mars/april nästa år.

Pågående projekt på Phyllis är att bygga nya kaninburar för det kommer nya kaniner. Nya kycklingar är beställda från Uganda, men eftersom Ugandas gränser är stängda har de inte levererats. Odlingarna går bra, det har regnat lagom mycket under senaste tiden. Köket och matsalen målades om i våras, köket är nu blått och matsalen vit. Under tiden som köket målades om sköttes all matlagning utomhus. 

Foto: Jacinta Njoroge

tisdag 19 maj 2020

Minnesord

Minnesord

Gert Isgren 1943-2020


Utan Gert Isgren är Kirseberg sig inte mera likt. Här växte han upp och bodde i samma hus nästan hela livet. Han var en vardagshjälte.

Han drabbades av sjukdom som succesivt gjorde hans kropp svagare. Men inte hans psyke. Istället för att låta sig brytas ner engagerade han och dottern Lisa sig i att hitta sätt att ekonomiskt stötta ett barnhem i byn Kampi ya Moto i Kenya. Han drabbades hårt av att höra hur barnen gick lång väg till skolan utan att äta frukost på morgonen. De åt ingenting förrän på kvällen när de kom hem igen. Han började skicka pengar till barnhemmet som skulle gå till frukost för barnen. Hans engagemang växte som ringar på vattnet runt omkring honom i stadsdelen. Grannar kom in med en månatlig slant till barnhemmet Phyllis Memorial, men också för att få en pratstund, gärna om livet på Backarna som det var när Gert växte upp. 

Kampi Ya Motos Barn blev 2007 en stödförening med 90-konto. Läs gärna mer på hemsidan www.kampiyamotosbarn.se.Vi blev en styrelse som under många år varje månad samlats i Gerts kök. Kaffe och hembakat stod hustrun Unn för. 

Många föräldralösa barn har fått förutsättningar att skapa sig ett gott liv med tryggheten från barnhemmet som grund. Vissa av dem är nu vuxna och går på universitetet eller har jobb och egna familjer. Några av dem har till och med hälsat på i Sverige. När Gert fick besök av en av dem blev det känslosamt, hon var en av de barn som tack vare honom fick frukost. Det var första gången hon smakade bröd berättade hon. Som resten av barnen på barnhemmet kallade hon honom pappa. Han var deras pappa, och genom föreningen han skapat, även deras försörjare. 

Gert var föreningen Kampi Ya Motos Barns kassör till 2019 då han valdes in som hedersledamot. Kroppen gav sakta upp, men varje gång vi kom på besök var det tydligt att hans engagemang för barnen var lika starkt som för snart 20 år sedan då han först läste om barnhemmet. Han skickade med oss uppgifter på saker vi behövde ordna med i föreningen fram till veckorna innan han gick bort. Den dag han dog var en dag för styrelsemöte. Även om vi vid det här laget har vant oss att hålla mötena på annan plats än i hans kök är hans frånvaro i vår förening påtaglig. 
En vardagshjälte, vår hjälte och vår förenings grundare.


Kampi Ya Motos Barns styrelse

Elna Fredriksson, Gunnel Brander, Ulf Ernfors, Gert-Inge Brander, Therese Gustafsson, Caroline Eriksson, Bo Hörgren och Pilka Herner