En vecka på Phyllis

Hur ska man summera sin första vecka på Phyllis?

Jag gör ett försök.

Det är lika många barn som namn att lära sig och det känns nästan omöjligt att lära sig alla. De första 15 namnen gick fort för det var barn som utmärkte sig. Resten kommer förhoppningsvis med tiden. Jag gör mitt bästa. Nu börjar jag komma in i rutinerna och jag har lärt mig hur dagarna ser ut på Phyllis. Det går inte en dag utan att jag imponeras av barnens arbetskapacitet. Efter skolan är det tvätt och sen har alla sina sysslor att utföra, det kan innebära städning, diskning eller rensa majs och bönor mm. Mina dagar börjar med en kopp chai och en bullbit. Efter det så är det dags för grönsakshackning. Och jag lovar er, det är mycket grönsaker att hacka för att mätta 130 barns magar.

Vi har biblioteket öppet en timme under måndag, onsdag och fredag. Många utav de mindre barnen kommer för att leka. Pussel är ganska populärt även om de har svårt att få ihop det. De lite äldre barnen är lugnare, de lånar sin bok och verkar nöjda med det. På kvällarna brukar jag sitta med under läxläsningen, då brukar Ester komma med sitt memory och vilja spela, det är dock svårt att vinna för hon vet vilka par som hör ihop =) Barnen försöker lära mig kiswaahili och de är ivriga att lära sig svenska också. De har bättre minne än mig så ibland kommer de och nickar med huvudet och säger "läget".

Maten som serveras är det inge fel på. Majsen och bönorna till lunchen är riktigt gott. Ugalin smiter också ner utan större problem. Dock så lassar Uncle Maurice på rediga lass så ibland får jag hejda honom. I lördags lärde Uncle Maurice mig att tillaga Ugali. Det är extremt jobbigt att tillaga detta. Ugali är som ett tjockt mos, sa tjockt att det går att skara. Sa jag är glad att det inte är varje dag som jag behöver tillaga ugali.

I söndags så var det kyrkstund i matsalen. Mycket sång blev det och det var kul att ta del av detta.Efter lunchen så var det dags för veckobadet i Kabarak. 25 förväntansfulla killar var ivriga att komma iväg. Att simma är inte deras starka sida och de har stor respekt för vatten så nästan alla, stora som små, tog på sig luftkuddar på armarna. Det blev lite simskola av det hela, trots att de flesta mest plaskade omkring. Alla barnen verkade nöjda trots det iskalla vatten och duggregnet som föll över oss en stund. I söndagskväll var det "Mother in law" på tv. Det är en kenyansk dokusåpa och det var många barn som satt klistrade vid tvn.

I tisdags så åkte jag och Gun-Britt med skolbussen på morgonen och hämtade upp elever. Sen var jag med årskurs fyra hela dagen i skolan. Jag ska försöka vara med en klass varje tisdag. Det var intressant att se hur en skoldag ser ut i Kenya. De barnen som hämtas först på morgonen får en väldigt lång dag innan de är hemma igen. Men inga sura miner syntes för det.

Det känns som att detta var allt för denna gången. Vi hörs om ungefär en vecka igen.

Ha det så bra tills dess.

Uncle Tobias

Bönrensning från i söndags

Min dag i skolan

Legobygge från bibliotekstiden

Simskola och lek under badet i Kabarak