Att valet börjar närma sig
är något som märks i gatubilden. Valaffischer, kampanjer och flygblad syns till
lite här och var. Ett första val pågick under tre dagar förrförra veckan,
barnen var lediga från skolan och fick lite extra tid för bus och lek. Att
det nu är över 100 barn vid Phylllis då internateleverna kommit tillbaka från
lovet är något som tydligt märks på ljudnivån. Sången i kyrkan ekar högre
och matkön är både längre och stökigare om kvällarna. Sommarvärmen har börjat komma. Sanden bränner mera mellan tårna,
luften är tunnare och solen är stekhet både inne och ute. Nätterna har
dock varit betydligt kallare. Det har medfört förkylning för både barn och
volontärer - en förkylning som tar kål på både energi och humör.
De flesta barn bestämde sig för att gå en extra lång promenad, något de snabbt kom att ångra. Då vi kom hem igen var alla både trötta och törstiga. Ruth flåsade redan halvvägs att hon minsann skall gå och lägga sig direkt och inte stiga upp innan morgon. Men jag säger som Joseph: genvägar är aldrig ett alternativ.
I lördags bjöds det på Pilau och grönsaker. Barnen åt med stor aptit och chilin brände i både näsa och hals. Då alla magar var mättade kickade discot igång. Det hela startade med att vi sprängde ett 50-tal ballonger. Dammet yrde och barnen var glada. De dansade och stojade i takt till musiken hela kvällen.
Ett disco utan tilltugg är inget riktigt disco. Därför poppade vi fem kilogram popcorn och bjöd på saft. Efter energikicken orkade barnen dansa en stund till.
Discot var fullbordat och både huvud och kropp var trötta innan discot slutade. På söndag var alla trötta och sovmorgonen välförtjänt. Eftermiddagen spenderades uppe på fotbollsplanen med brännboll på schemat. Bollen flög i luften och benen fick arbeta. Matchen slutade jämt men segerropet för det vinnande laget ekade över hela skolgården.
/Irene
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar