tisdag 16 oktober 2018

Tiden går snabbt!


Nu har vi varit här i snart fem veckor. Tiden bara försvinner. Dagarna går väldigt snabbt. Jag trivs bra här på barnhemmet och jag förundras ofta över hur duktiga och disciplinerade barnen är.

Att leva så här nära inpå en ny kultur gör att jag lär mig väldigt mycket om landet. Det finns stora skillnader mot Sverige exempelvis hur man tar hand om barnen här. Hemma så vaktar vi barnen för jämnan och någon har alltid ett öga på barnen. I Kenya är det inte lika noga. Barnen springer på gatorna. När det är rast är barnen oftast fria utan en vuxen som vaktar dem. Det händer att barnen ibland hamnar i tjafs och någon faller ner i tårar. De tvingas tidigt lära sig tidigt att hantera konflikter på egen hand.

Vi har hittat på mycket kul under helgerna när barnen är lediga. Varje söndag efter lunch har vi åkt med en grupp barn och simmat. Trots att det är kallt i poolen och barnen huttrar är det många som kämpar på med simningen. De flesta vill verkligen lära sig att simma. Nu i söndags var vi med klass 8, de största barnen på skolan och simmade. Dock började det spöregna när vi kom fram. Vi frågade barnen/ungdomarna om de ville simma nästa söndag istället och att vi då hoppas på bättre väder. Ungdomarna ville bestämt bada den här söndagen trots regn, åska och blixtrar. Så fort det slutat blixtra var några redan i vattnet. Jag var också i vattnet ganska fort. Det var första gången jag tyckte att det var varmt i vattnet. Bara för att det var så kallt på land. Simningen har verkligen varit en lyckad söndagsutflykt!

En lördag hade vi disco i matsalen. Åh så kul det var! Alla skrattade och dansade en massa till musiken som spelades. Det var ingen som stod still hela kvällen. Vi bjöd på saft, kakor och en godisklubba att suga på.

Några kvällar har vi kollat på film vilket var väldigt mysigt. Första gången vi skulle titta på film tog det en lång tid innan allt startade upp. Först fungerade inte TV så vi fick hämta en dator men ljudet var dåligt. Isabelle räddade ljudet med hjälp av sin högtalare hon har med sig, tur det! Vi lärde oss en läxa och de andra gångerna gick det bättre att kolla på film.

Våra måltider här är 100% vegetariska vilket jag kan medge att jag inte är van med från hemmet. Men det ändrade vi på förra söndagen. Då lagade jag och Isabelle tillsammans med de vuxna köttfärssås och spagetti till 70 personer. Löken och morötterna skulle stekas och köttfärsen stektes i en annan kastrull. Vi fick över köttfärsen till kastrullen med morötterna och sen kryddade vi. Mycket krydda blev det. Det var ganska svårt att koka spagettin då de inte har några grader på spisen. Som tur var blev den god ändå. Barnen uppskattade mycket att få något annat att äta.



I onsdags var barnen (förutom klass 8) lediga. Det är en minnesdag för Kenyas andra president. Då gick vi på promenad med barnen till Kampi ya Moto och köpte vattenmeloner som vi åt till middag. Trots att det regnade en skvätt under promenaden var den lyckad. Väl tillbaka tog vi fram pärlorna och barnen satt insjunka i att få igenom pärlorna genom den tunna tråden. Nu har jag nästan hela armen full av armband som jag fått av barnen. Det är ett fint minne! Och fler minnen ska skapas för jag ska vara här ett tag till!

Ida



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar